Fullsatt i salen, en skön blandning av åldrar och stämning på topp. Förbandet bjöd på mod och charm – huvudakten på värme och själ. En kväll att minnas. 

Dry So Long – 15 oktober, Grand Hotel Falkenberg

Strax över fullsatt igen! Vi fick till och med pausa förbandet en liten stund för att kunna möblera om så att alla fick plats – ett lyxproblem, minst sagt. Publiken den här kvällen sträckte sig från elvaåringar till åttioåringar, vilket kändes helt fantastiskt. Så mycket liv, nyfikenhet och värme i samma rum!

Förbandet  – Polly på sång och Liam på gitarr – går sista året på gymnasiets estetlinje. De bjöd på finstämda covers, bland annat Kiss av Prince, och det var en sådan där stund när man blir alldeles varm i hjärtat. Två unga musiker med känsla, mod och tydlig musikalitet.

Sedan klev Dry So Long upp på scenen – ett Falkenbergsband med rötter i soul, jazz, blues och country. Det var varmt, svängigt och med ett riktigt fint samspel. Mikael Gunnarsson, Simon Wien, Magnus Gränsmark och Morgan Thomsen skapade ett sound som både kändes familjärt och alldeles eget. Det var musik med själ – man hörde varje ton andas.

Jag stod längst bak och log mest hela kvällen. Det är så roligt att se hur många som hittar till våra konserter nu – både nya ansikten och gamla bekanta. Att få göra det här, tillsammans med publiken, musikerna och hela vår styrelse, känns verkligen som ett privilegium. En applåd gick till alla i styrelsen också – de gör ett fantastiskt jobb bakom kulisserna varje gång.

Dry So Long släpper några nya singlar nu under hösten, så håll ögonen öppna och gilla dem på Facebook och följ dem på Spotify. Det är musik värd att bära med sig.